Skrivet av: silvertrollet | 27 februari, 2017

Vill jag blogga?

Flera gånger senaste tiden har jag funderat på om jag borde stänga bloggen – jag skriver ju aldrig! Numera finns det ju så många lättare sätt att dokumentera sitt stickande: Ravelry och Instagram är de två jag använder. Men det är ju väldigt roligt att läsa andras blogginlägg. Hm … Det har onekligen hänt en del på de nästan 2 år som gått sedan jag senast skrev här:

Jag har stickat färdigt 17 sjalar, 2 tunikor, 4 koftor,  7 par sockor och ett par muddar .

Förra våren var jag på  stickläger i Pörkenäs i Finland. En underbar upplevelse som bl a innehöll 2 kurser med Veera Välimäki. Förutom att jag lärde mig en hel del spännande av Veera så fick jag en ”sjal-insikt”. Jag som trodde att jag enbart gilade tunna, skira sjalar insåg charmen med stora, tjocka, gosiga sjalar.

Jag har varit sjukskriven. Som en del i tillfrisknandet har jag deltagit i projektet ”Må bra med kultur” där jag bl a gick en ”fotokurs”. Detta resulterade i att jag faktiskt, till slut, efter många års halvhjärtat funderande, köpte mig en kamera. En riktig kamera. Jag! (och nu skriver jag ett långt inlägg utan ett enda foto…)

Jag har gått med i en härlig Facebookgrupp som heter ”Knit and Run”. Vårt motto är ”Bara ett varv till” – roligt, eller hur? Här har jag lärt mig massor – t ex att alla sockor jag stickat”förr” egentligen varit för stora. En köptesocka är ju alltid kortare än foten – varför står det då i alla sockmönster att man ska maska av för tå när man ca har 2 cm kvar av foten? Jisses vad sköna mina nyare sockor är nu när jag lärt mig detta. Tack Anna för denna lärdom!

Jag har klippt upp min första kofta! Det var ju nästan inte en läskigt. En riktig aha-upplevelse faktiskt! Jag har stickat en ”steekad” kofta till efter detta, men inte klippt upp den än eftersom jag upptäckt att jag har stickat knapphålen på fel sida om knäppkanten och inte orkar repa. Än.

Häromveckan träffade jag Anna – hon hade köpt garn åt mig av Limmo-design på Syfstivalen, och nu åkte jag för att hämta det. Vi stickade och drack te och jag lärde mig ytterligare två saker av henne 🙂

  1. Anna hade ”hela soffan” full med små, lockande, kompakta nystan av sockgarn. Restgarner. Men så där ser inte mina restgarner ut. Jag har mina i den stora, sladdriga, trista nystan som blir kvar när man stickat färdigt sitt projekt och har tagit garnet innifrån nystanet. Jag har aldrig tänkt på att man ju förstås kan nysta om ett nystan! Man måste inte nysta från en härva. Tänk, vad fint det kommer att bli bland mina rester!
  2. Det finns billiga ”garnvågar” att köpa på nätet! Min hushållsvåg har så dålig precision att jag slutat väga för att kontrollera om mitt garn kommer att räcka. För många år sedan när jag letade bättre våg var de jag hittade ap-dyra. Nu hjälpte Anna mig med sökord: guldvåg! Jag beställde en från CDON – räknar med att ha den i lådan imorgon. Kul!

Undrar om det finns någon enda läsare kvar här 🙂

 

 

Advertisements

Responses

  1. Välkommen tillbaka! Och jag är i alla fall kvar.

  2. Läsare finns!
    Men eftersom uppdateringar varit så sällsynt på sistone, så har besöken blivit mer sällsynta också.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: